Rollspelaren

Din plats vid spelbordet

Tagg: Drakar och Demoner (Sida 1 av 2)

Sinkadusmåndag, nummer 4 (februari 1986)

Så var det måndag, och det innebär som ni läsare borde känna till, att det har blivit dags för Sinkadusmåndag. Offret för dagens inlägg är Sinkadus nummer 4, vilket också passande nog är det fjärde i en serie av recensioner av Sinkadus. Detta var faktiskt det första numret av tidningen jag köpte back-in-the-days, och inhandlades på självaste Tradition i samband med att jag behagade besöka huvudstaden under sportlovet eller påsklovet. Oavsett vilket av dessa lov det nu var, så har jag glömt bort hur det kom sig att jag fick för mig att investera delar av min månadspeng på denna tidning (som jag faktiskt inte har något minne av att ha sett i Gävle förrän detta nummer). Varför jag köpte tidningen i Gävle, är också oklart. Kanske översköljdes jag av någon form av köptvång, vilket inte var helt ovanligt, när jag vandrade in genom dörren på Tradition. Något som jag fortfarande drabbas av, speciellt när jag kliver in genom dörren till en viss bokhandel i Gamla stan.

Läs mer

Logo för Sinkadus Nummer 3

Sinkadusmåndag, Sinkadus Nummer 3

Den uppgivne läsaren: ”Attans, så var det måndag igen…vänta det innebär ju att det är Sinkadusmåndag! Jippie!”

Så kanske det inte riktigt går till, men låt få leva i den illusionen i alla fall. Hur som helst, dagens inlägg är det tredje inlägget i denna serie, och vad passar då bättre än att recensera Sinkadus nummer 3. Den här synkroniseringen av antalet inlägg i serien och vilket nummer av Sinkadus jag recensera fascinerar mig, undra hur det går till?
Skämt och sido, även detta var ett nummer som tyvärr gick mig helt förbi back-in-the-days. Huruvida det berodde på att jag gick runt med skygglappar på den lokala leksaksbutiken, eller att de aldrig riktigt letade sig upp norr om Dalälven, låter jag vara osagt. Lutar dock lite åt det förstnämnda, men man vet aldrig. Hur som helst, tidningen ramlade in i samlingen vid ett senare tillfälle, men var redan då i rätt taskigt skick, och det har tyvärr inte blivit bättre. Någon gång när ekonomin tillåter, så kanske man får möjlighet att ersätta den med ett exemplar i bättre skick. Men nu var det inte skicket på mitt exemplar vi skulle prata om, utan tidningen i största allmänhet, och vad som döljs bakom omslaget till Sinkadus nummer 3, vars pris nu höjts från 15 kronor till 20 kronor.

Läs mer

Logotyp, Sinkadus Nummer 2

Sinkadusmåndag, Sinkadus nummer två

Jaha, då var det måndag igen, och med det är dags att återvända till mitt försök att ta en närmare titt på Äventyrsspels ikoniska tidskrift Sinkadus. Precis som rubriken skvallrar om, så är det nummer två av denna tidskrift som är fokus för detta inlägg. I likhet med det första numret, så var det här en tidning jag tyvärr aldrig införskaffade back-in-the-days, utan den köptes in vid ett senare tillfälle. Måste säga att jag faktiskt inte har något direkt minne av att Sinkadus fanns att köpa i Gävle på den här tiden, men det kan också bero på att mitt fjortonåriga jag sällan var inne i staden och vi gnuggade på med endast regelboxen. Hur som helst, nummer två av Sinkadus kom ut någon gång under 1984, och kostade precis som det föregående numret 15 kronor.

Läs mer

Sinkadusmåndag, Sinkadus Nummer 1

Så har då blivit dags att inleda detta projekt med att granska och recensera Sinkadus, Äventyrsspels smått ikoniska och legendariska rollspelstidning. Då detta är det första inlägget i denna serie av recensioner, så kanske det kommer som någon större överraskning, att offret för denna granskning är det absolut första numret av Sinkadus. Utgiven 1983, så var det nog ingen på Äventyrsspel som kunde ana att detta var det första numret av en utgivning som skulle sträcka sig tolv år och 47 nummer, och bli en – en emellanåt kritiserad – institution inom svenskt rollspel. Det var förmodligen inte heller någon då som kunde ana, att tidskriften runt tjugofem år senare, skulle bli fokus för en rad blogginlägg på internet. Nåväl, låt oss inte bli allt för sentimentala och självgoda, utan istället vända blickarna till detta första nummer av Sinkadus. Tyvärr köptes detta nummer aldrig in back-in-the-days, utan förvärvades långt senare, dock inte till de osannolika summor som det handlar om idag.

Läs mer

Logotyp Sinkadus

Sinkadus, Äventyrsspel ger sig in i tidningsvärlden

Vid sidan av att ge ut rollspelen Drakar och Demoner och Mutant (i alla dess skepnader), så gav även Äventyrsspel ut tidningen Sinkadus. Namnet är hämtat, föga förvånande kanske, från spelets värld, och är ett tärningsslag som består av en femma och en två. Enligt Wikipedia, som man givetvis inte hade tillgång när det begav sig på 1980-talet, och vem orkade bläddra igenom ett uppslagsverk, går det tillbaka till fornfranskans ord för just denna sifferkombination, och använts i olika relaterade betydelser som slump, örfil(?) och tävling.  Just örfil känns kanske mer passande, om de sista planchversionerna av tidningen som kom i slut av dess existens.

Läs mer

Utvald bild Wasteland

Rollspelet Wastelands återuppstår

Det har kanske inte undgått någon att det just nu sveper en retrovåg över Rollspelssverige, och att många gamla titlar får ett nytt liv. Efter framgångarna med bland annat Mutant: År Noll och retroversionen av gamla klassiska Drakar och Demoner, så har det nu blivit dags att skaka liv i ytterligare gamla titlar. Men det är inte tal om att återuppliva något nytt spel från Äventyrsspel, utan istället har man vänt sig till uppstickaren Lancelot Games och deras postapokalyptiska spel Wastelands.

Läs mer

Logo Pool of Radiance

Pool of Radiance

Pool of Radiance

The spellcaster, Shal, seeks to avenge the death of her wizard master.

The ranger thief, Ren, hunts the assassin who brutally murdered his beloved Tempest.

The cleric, Tarl, prepares for a confrontation with the undead.

A possessed dragon commands the undead armies of Valhingen Graveyard and the beasts from the ruins of Phalan. Desperate, Shal, Ren, and Tarl join forces to deliver Phalan and the entire Moonsea from the dark possession of evil reincarnate…Tyranthrauxus.

Läs mer

Efter Ragnarök, Kampanjfas (del 2 av 3)

Efter den något hackiga inledningen av häftet, där det kändes som om man försvann i ett moras av cyborger, robotmän och diverse muterade växter, så känns det efterföljande kapitlet mer hemmatamt. Med rubriken “till den villrådige spelledaren”, så hamnar vi ett kapitel där Äventyrsspel ofta excellerade, nämligen rollspelsfluff. Inte för att det saknades sådant i vare sig grundreglerna eller Mutant 2-reglerna, snarare tvärt om. Men tydligen så ansåg Äventyrsspel att det fanns ett behov att bistå de, av allt att döma hårt pressade Spelledarna. Precis som i liknande textmassor Äventyrsspel producerat, så läggs tonvikten på att du som Spelledare inte ska känna dig bakbunden av reglerna, eller för den delen spelarna. Även om vi lämnat den snudd på omnipotente Spelledaren från Drakar och Demoners grundregler, så läggs ändå tonvikten på att det är du som i slutändan bestämmer. Man kan nästan ana att kontoret i Frihamnen (där man fortfarande huserade när Efter Ragnarök publicerades), svämmade över av brev från villrådiga Spelledare som önskade veta hur de ska handskas med oändliga regeldiskussioner eller trilskande spelare.

Läs mer

Mutant 2, Mutantkosackerna

Med Regelboken och Världsboken avklarade, så är det dags att vända blickarna mot det tredje häftet i Mutant 2-boxen, nämligen äventyret Mutantkosackerna. Sparsamt nyttjat, tror jag endast spelat äventyret två gånger. Första gången i samband med att vi gick över till Mutant 2-reglerna när jag precis jag köpte spelet, och den andra gången i början av 1990-talet när jag försökte reboota Mutant 2 i min nya spelgrupp. Detta till trots, så har Mutantkosackerna ändå etsat sig fast i mitt minne, vilket kanske inte är en allt för stor bedrift, då häftet är på sexton sidor, varav två sidor utgörs av rollformuläret till Mutant 2 och en sida är vigd åt omslaget. Vid sidan av intrigen, så är mitt starkaste minne att Mutantkosackerna var ett mycket annorlunda äventyr, och vilken skiljde sig radikalt från vad Äventyrsspel hitintills gett ut i äventyrsväg till Mutant. Det har nu blivit dags att utmana mina minnesbilder, och sätta tänderna i äventyret Mutantkosackerna.

Läs mer

Mutant 2, Världsboken (del 2)

Det var med en viss känsla av besvikelse som jag lade ifrån mig Regelboken, vilken inte alls levt upp till mina förväntningar och minnen av den. Istället vändes nu mina blickar mot Världsboken, det andra häftet som följer med i Mutant 2. Precis som titeln antyder, så ligger fokus i Världsboken på den kampanjvärld som Mutant utspelas i, och vilken introducerades i grundreglerna och introduktionsäventyret Uppdrag i Mos Mosel. Detta var den första riktiga kampanjvärld som Äventyrsspel konstruerat, och vilken snabbt vidareutvecklades i äventyr som Järnringen, Nekropolis och Bris Brygga. För medan Ereb Altor, den kampanjvärld som Äventyrsspel lanserat i Sinkadus Nr 3 och som fortfarande befann sig i ett mycket skissartat stadie vid den här tiden, så var Mutantskandinavien fullt utvecklad redan från start så att säga. Tillsammans med mina spelare, hade vi inte bara utforskat Pyrisamfundet och bekämpat de Grå Männen i Ulvriket, vi hade även besökt några av de Förbjudna Zonerna i nuvarande norra Tyskland.

Läs mer

Sida 1 av 2

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén