Rollspelaren

Din plats vid spelbordet

Utvald bild CHOCK

Chock, Äventyr i det Okända

En hand rörde vid hans ansikte. Men han kände ingen värme, ingen mänsklig kontakt, ingen hjälpande vänskap till skydd mot de mörka fienderna. Boulton stelnade till. Han ryggade tillbaka. Han skrek. Nu kunde han se handen, som stack upp upp som en blek iskall växt ur jorden på en grav.
Skrikande kämpande han vill för att komma loss. Den döda handen höll honom fast i ett järngrepp och tryckte honom med omänsklig styrka mot marken. Han grep tag i pistolen och slå så mycket han orkade med kolven, men slagen hade ingen effekt. Handen lydde bara en makt – den långa svarta skepnaden som sakta tog form bakom den kämpande lord Boulton.

I det okända väntar CHOCK på dig. Välkommen till en värld där de klassiska skräckberättelsernas fasansfulla tar form. Din fantasi och improvisationsförmåga avgör hur väl du klarar mötet med dem. Du och dina medspelare upplever spännande och skrämmande äventyr när ni möter det okända. Ni avgör själva vad som ska hända och hur spelet utvecklas.

Omslag till rollspelet CHOCK - Äventyr i det Okända

Omslag till rollspelet CHOCK – Äventyr i det Okända

Vid sidan av flaggskeppen Drakar och Demoner och Mutant, så gav även Äventyrsspel ut rollspelet Chock, vilket var en översättning av det amerikanska företaget Pacesetters Chill. Medan jag bokstavligen spelat sönder de två förstnämnda rollspelen, så är mina direkta erfarenheter av Chock rätt begränsade, och inskränker sig till ett par snabbt överstökade äventyr. Trots att jag tidigt fann rollspelets omslag av Holloway otroligt fascinerande, och i stora drag fortfarande gör, så förblev mina erfarenheter av rollspelet väldigt begränsat, och ett spel jag inte köpte förrän någon i mitten av 2000-talet. Trots att jag flera gånger lutade åt att köpa spelet, så föll ändå valet på något annat rollspel. En av huvudorsakerna var förmodligen att min spelgrupp inte visade något nämnvärt intresse de få gånger frågan om att testa Chock kom upp, men också därför att jag haft rätt dåliga erfarenheter av spelet själv. Trots att Äventyrsspel av allt att döma valde att satsa en hel del på spelet, så verkar intresset för Chock av allt att döma aldrig riktigt tagit fart i stugorna. Samma öde verkar förövrigt drabbat Pacesetter, och samtidigt som Äventyrsspel valde att börja fasa ut Chock ur sitt sortiment, lades rollspelet ned i USA.
Med detta i åtanke var det således med viss förväntan jag började läsa reglerna, speciellt med tanke på hur spelet skulle stå sig i jämförelse – med mina visserligen rostiga minnen av – Call of Cthulhu.

Givetvis finns risken att du stöter ihop med en Zombie i rollspelet Chock.

Givetvis finns risken att du stöter ihop med en Zombie i rollspelet Chock.

Till skillnad från sina syskon, så utspelas inte Chock i någon avlägsen imaginär framtid eller i fantasymiljö, utan i den ”verkliga världen”, i vilken ”många av de saker som den civiliserade världen betraktar som rena myter, legender och fantasier, till exempel vampyrer, spöken och odöda, finns faktiskt på riktigt”. Dessa varelser härstammar egentligen ”från en annan dimension eller värld, som kallas Det Okända”, och vilka konstant försöker ta sig in i vår värld. Medan större delen av mänskligheten väljer att skylla saker som ”mystiska massmord på vansinniga människor och kallar vampyrer för ‘gamla legender’. Loch Ness-monstret är ‘en produkt av allt för livlig fantasi’, och flygplanen som har försvunnit över Bermudatriangeln har råkat ut för ‘olyckshändelser’”. Medlemmarna i S.A.V.E., eller Societas Albae Viae Eternitata, eller ”Den Vita Vägens Eviga Sällskap”, vet dock bättre, och är fullt medvetna om de faror som hotar mänskligheten. De har vigt sina liv till att försöka förhindra varelserna från att ta sig in i vår värld, eller om de redan lyckats, försöka fördriva dem. Spelarnas rollpersoner förväntas således vara medlemmar i denna organisation, vilken har sitt högkvarter på Irland och vilka noga försöker finna tecken på att varelser från det Okända försöker ta sig in i vår värld.
Med hela världen som spelplan, är det sedan upp till Chockmästaren att bestämma i vilken tidsperiod det är tänkt att äventyren ska utspelas. Förmodligen på grund av böcker av Edgar Allen Poe, H.P. Lovecraft o.s.v., samt de gamla svartvita klassikerna med Dracula, Varulven och så vidare, så föredrar jag det sena 1800-talet eller mellankrigstiden. Även om det säkert går att skapa rätt atmosfär i nutid, så förtas mycket av mystiken av den moderna teknologin. För min del, så ska sådana här spel utspelas under ljuset av gaslyktor eller i miljöer där längre resor tar ett par dagar, och där det inte bara är att plocka fram en dator och söka efter informationen på Internet.
Till sin hjälp att bekämpa varelserna från Det Okända, har medlemmarna i S.A.V.E. tillgång till Vägen, en slags vit magi och motvikt till Den Onda Vägen, vilken används av vampyrer, spöken och andra varelser från Det Okända. Till skillnad från Den Onda Vägen, så är antalet besvärjelser som rollpersonerna har tillgång till begränsat, och syftar främst på att försöka motverka effekterna av Den Onda Vägen. Det är väl inte direkt utan grund, som det här känns som hämtat från Star Wars.

Innehållet i Chock - Äventyr i det Okända.

Innehållet i Chock – Äventyr i det Okända.

Själva rollspelet består av tre böcker, där den första boken är tydligt markerad med Läs mig först, Introduktion, och de två övriga är märkta med texten Regler och Hemligt, Endast för CM – Det Okända. Olydig som jag är, så börjar dock recensionen med att gå igenom själva Regelboken, vilken inleds med den sedvanliga beskrivningen av vad ett rollspel är och en genomgång av hur regelboken är upplagd. Av allt att döma verkade upphovsmännen, utgå från att jag inte skulle vara den första som struntade i att läsa introduktionshäftet först.
Efter detta är så dags att sätta sig ner och ta en titt på hur man skapar en rollperson, vilket är en rätt okomplicerad historia. Till skillnad från sina systerrollspel, så har spelaren i Chock rätt fria händer när det gäller att skapa sin rollperson, allt från att fördela värdena på sina åtta grundegenskaper till dess utseende, yrke och så vidare. En annan sak som skiljer Chock från Äventyrsspels egna rollspel, är att grundegenskaperna inte bara spelar en viktig roll för att räkna fram rollpersonens färdighetsvärden, utan även används flitigt i själva spelet och vilka inte omedelbart förpassas till en undanskymd tillvaro när väl karaktären är framslagen.
Detta till trots, så är det inga värden som skrämmer någon varelse från Det Okänad, och därför får spelaren ett antal färdighetspoäng att placera i så kallade Färdighetsnivåer. Dessa kommer i tre nivåer, Elev, Lärare och Mästare, och ger en kumulativ bonus till de valda färdigheterna. Med tanke på att det finns 56 färdigheter i spelet, så känns det kanske lite snålt med att en genomsnittlig nybakad rollperson antingen kan vara Elev i tre färdigheter eller Elev i en färdig och Lärare i en annan. Är det tänkt att rollpersonen ska överleva längre än halva äventyret, så krävs det förmodligen att antalet Färdighetspoäng måste ökas.
Väl i spel så dessa egenskaperna sedan höjas genom att man samlar in Insiktspoäng (IP), genom att antingen döda eller fördriva varelser från Det Okända, och kan på sätt tillgodo räkna sig varelsens Onda-Vägen-Värde (OVV), vilket är baserat på hur mäktig varelsen är. Med hjälp av de IP som de överlevande rollpersonerna lyckas få, kan sedan spelaren höja rollpersons egenskaper, färdigheter eller skaffa nya besvärjelser.
Spelmotorn i Chock är riktigt enkel, och både grundegenskaper och färdigheter räknas i procent och det finns två tillvägagångssätt, Allmän Kontroll och Särskild Kontroll. För att göra en så kallad Allmän Kontroll, gäller det att slå under egenskapen eller färdigheten. När man gör en Särskild Kontroll, så drar man av det lyckade tärningsresultatet från egenskapsvärdet och kollar på Handlingstabellen vad resultatet blir. Svårare än så är det faktiskt inte.

Hopp från hög mur, en viktig förmåga i CHOCK.

Hopp från hög mur, en viktig förmåga i CHOCK.

Även om det finns ett stort urval av stridsfärdigheter att lära sig, allt från obeväpnad strid till hur man avfyrar en pistol, så finns faktiskt ett stort behov av att kunna annat än att bara slåss i Chock. Färdigheter som Rättsmedicin, Antropologi eller kunskaper i olika Folklore/Legender och Antika Språk kan vara nog så viktiga för att ta reda på vad det är man ställs emot, och på vilket sätt man kan skada eller fördriva varelsen, eftersom de flesta varelser inte tar skada på normalt sätt. Beskrivningarna av färdigheterna, ligger på huruvida man ska använda sig av en Allmän eller Särskild Kontroll, och hur slutresultatet ska tolkas.
Trots att Chocks stridssystem i grunden är busenkelt, där man använder sig av en Särskild Kontroll för att avgöra hur pass framgångsrik en attack är, så har man lyckats krångla till det rejält. För även om konstruktörerna lyckats med konststycket att banta ner antalet moment från fjorton(!!!) i en Spelordning, till att själva striden endast består av åtta(!) moment, så är det onödigt komplicerat. Troligtvis behövs regelverket även här putsats till något för att bli spelbart, och att antalet moment bantas ner ytterligare. Jag kan också, speciellt med tanke på det rätt uppskruvade tonläget på insändarsidorna i Sinkadus mellan rollspelets förespråkare och dess belackare, finna det lite ironiskt att reglerna för strid får så pass stort utrymme som de ändå får.
Resten av regelboken ägnas nu åt Chockmästaren och hur denne ska lägga upp ett äventyr, och är kanske spelets stora behållning. Detta trots att man i denna del, introducerar det något tungvrickande ordet Icke-Spelar Person (ISP), från engelskans non-player character, och vilka i andra sammanhang kallas Spelledarperson. Vid sidan av att lägga ner riktlinjerna för hur Chockmästaren ska använda sig av de olika former av ISP som spelarnas rollpersoner kan komma i kontakt med, så avhandlas även frågor om hur samhället reagerar på rollpersonernas framfart, men även annat fluff för att hjälpa Chockmästaren i sitt arbete. Med tanke på att den absoluta majoriteten av mänskligheten i spelet, inte tror på vampyrer, varuvlar och andra varelser från Det Okända, är det troligt att rollpersonernas framfart förr eller senare kommer väcka visst intresse från myndigheterna.

Du ska gilla CHOCK, du ska!

Du ska gilla CHOCK, du ska!

Hur förklarar man för polisen varför man brutit sig in i stadens museum och förstört en värdefull mumie, eller varför man precis halshuggit den rumänske greven och kört en tråpåle genom hans hjärta? Med andra ord finns det gott om möjligheter att utveckla spelet, och att det inte enbart blir frågan om att gå runt som en slåttermaskin och massakrera diverse varelser från Det Okända. Med andra ord så kan en ambitiös Chockmästare finna gott om sätt att lägga band på allt för våldsamma spelare, och att spelarna måste överväga när och hur de ska agera. Tyvärr så kan man bara konstatera att Pacesetter inte riktigt levde som man lärde, och även om det är att gå händelserna lite i förväg, så låg alldeles för mycket fokus i de äventyr som Äventyrsspel publicerade på våldsamma och blodiga slutstrider.
Medan både spelare och Chockmästare kunde ha nytta av Regelboken, så är boken Det Okända, enbart för Chockmästarens ögon. Här beskrivs som titeln antyder, en mängd av de besvärjelser som varelserna från Det Okända har tillgång till, men också några av de djur och varelser som rollpersonerna kan stöta ihop med. Även om de flesta av besvärjelserna är sådan man finner i både skräckfilmer och böcker, så kan jag kanske tycka att ett par av dem är lite väl kitchiga och klichéaktiga för min smak.

Titta aldrig bakåt i Chock...

Titta aldrig bakåt i Chock…

Häftet med texten Introduktion, består vid sidan av en kortfattad genomgång av reglerna, till större delen av detta häfte på 32 sidor av äventyret Skräck i Warwick House. Precis som vanligt när det gäller introduktionsäventyr, är det knappast frågan om något mästerverk och går i korthet ut på att rollpersonerna ska söka igenom ett mystiskt ödehus längs den amerikanska östkusten. Till äventyret bifogas åtta färdiga karaktärer i kortform, vilka det är tänkt att spelarna ska använda sig av i äventyret. De åtta karaktärerna utgörs lite oväntat kanske av fyra kvinnor och fyra män, och vilka av allt att döma har kopplingar till det intilliggande universitetet. Föga förvånande så beskrivs kvinnorna i ordalag som ”hennes skönhet och stora charm har gjort henne mycket populär bland studenterna”, ”[…] en mycket vacker kvinna” eller ”[…]en tilldragande kivnna”. Den ende som bryter mot detta är Cindy Cohen, vilken dock ”[…] klär sig snyggt men diskret”. Annars är väl beskrivningarna rätt naivt skrivna, och de mest anmärkningsvärda karaktärerna är kanske Paul Wysocki, som är lärare i stridskonster, och som vid sidan av sitt kall inom utbildningsväsendet också gillar att campa och fotvandra. Sen har vi förstås Gina Diamond, en fotomodell, som när hon inte ränner runt på catwalken eller medverkar i filmer, ”håller sig i form genom att dagligen träna stridskonster”. En annan karaktär som gör att man kanske höjer något på ögonbrynen är Pablo ”Jätten” Rodriguez, vilken ”spelar back i studenternas rugbylag”, men vilken sitt namn till trots ”talar spanska rätt dåligt”. Sen har vi förstås min personliga favorit, professor Eric Smith, vilken vid sidan av sin något udda klädstil, även röker pipa och samlar på antika pistoler.
Givetvis är huset inte öde, utan bebos av det ondskefulla paret Warwick, vilka i slutet av 1600-talet dömdes till döden av brittiska myndigheter efter ett mord i London. Paret verkar dock inte fått ro, och valde att lämna den gamla världen för den nya ombord på fartyget Mercy, vars kapten paret mördat. Med hjälp av den Onda vägen, en slags magi varelser från det Okända använder sig av, fick man fartyget att gå på grund. Paret som av allt att döma tagit fysisk form, lät nu använda vrakdelarna till att bygga Warwick House, där de av allt att döma fortsatte att sprida obehag runt omkring sig. Det hela tog dock slut en junikväll 1777, när en pöbel stormade huset och hängde paret på vinden. Allt sedan dess har paret undvikit att anta fysisk form, och istället bara hängt kvar för att försöka hämnas på mänskligheten i stort och sina grannar i synnerhet. Medvetna om husets ondskefulla historia, har såväl ägaren Severnuniversitetet och de lokala myndigheterna försökt att riva huset utan någon större framgång, då arbetet störts av återkommande dödsfall och andra allvarliga olyckor. I ett sista försök att reda ut vad som döljs i det fallfärdiga huset, kallar S.A.V.E. in spelarna.
De ovetande rollpersonerna, ska nu som sagt försöka gå till botten med vad som döljs i huset, och för att göra detta krävs att de söker igenom hela huset. Givetvis övervakas rollpersonernas framfart av de båda spökena, vilka nu försöker skrämma dem genom att använda sig av en rad besvärjelser från den Onda Vägen. Först när rollpersonerna börjar närma sig husets hemlighet, vilket jag inte tänker avslöja, så väljer spökparet att mer aktivt försöka hindra dem från att genomföra sin uppgift.

Skräck i Warwick House, ett halvdant introduktionsäventyr till CHOCK - Äventyr i det Okända

Skräck i Warwick House, ett halvdant introduktionsäventyr till CHOCK – Äventyr i det Okända

Tanken med äventyret är att introducera såväl spelets upplägg som dess regler för spelare och Chockmästare, och påminner en hel del om de soloäventyr som Äventyrsspel gav ut under 1980-talet. I stora drag består det i praktiken av att Chockmästaren läser upp en text, och sedan får spelarna ett par alternativ att välja på, som ”Gå in i huset” och ”Gå upp för trappan” eller slå mot någon färdighet eller egenskap. Att såga äventyret känns väl lite som att sparka på någon som redan ligger, men jag måste nog ändå konstatera att det här är riktigt uselt. Inte nog med att äventyret är rätt dåligt skrivet, bakgrundshistorien är riktigt rörig, och den smygande känslan av obehag som författaren förmodligen velat skapa, drunknar tyvärr i att denne fyllt huset med precis varenda skräckfilmsschablon som finns. Med porträtt som plötsligt brister ut i hånskratt, uppmaningar om att lämna huset skrivet i rinnande blod och armar som växer ut ur trätrappan, så känns det som man förpassats till ett avsnitt av Scooby Doo.

Gänget i Scooby Doo hade förmodligen uppskattat introduktionsäventyret mer än mig.

Gänget i Scooby Doo hade förmodligen uppskattat introduktionsäventyret mer än mig.

Det är således dags att summera Chock, vilket trots att delar av regelsystemet förmodligen kräver vissa smärre justeringar, måste jag ändå säga att spelet är klart spelbart. För även om man kanske inte riktigt når upp i samma klass som Call of Cthulhu eller Kult, så tycker det ändå att Chock har en viss charm. För den som önskar ett rollspel och med litterära och cinematiska motståndare mer i stil med Dracula, Mumien och andra klassiska skräckfilmer, än den dystopiska och fatalistiska stämningen i Kult eller Call of Cthulhu, är detta utan tvekan ett vettigt alternativ. Att jag sedan kanske föredrar Call of Cthulhu, främst på grund av min fallenhet för H.P. Lovecraft, är en annan sak. Men som vanligt handlar det om tycke och smak.
Så här i efterhand, kan man väl kanske konstatera att det var synd att jag aldrig gav det en ärlig chans back-in-the-days. Samtidigt kan man väl anta att det fanns en del orsaker till varför, trots att jag flera gånger var på väg att köpa det, lät det stå kvar i butikshyllan och istället valde Drakar och Demoner Expert och Mutant 2 när det var dags att köpa nya rollspel.
Som vanligt när det gäller Äventyrsspels rollspel från den här tiden, så kom Chock i en låda fullpackad med prylar och vid sidan av själva reglerna så medföljde även några tärningar. Till skillnad från övriga regelverk som Äventyrsspel gav ut, så är regelböckernas skyddsomslag inte i kartong, utan i papper. Denna kanske inte helt tillfredsställande lösningen, beror helt enkelt på de tabeller, vilken Chockmästaren använder sig av, är trycka på böckernas baksida. Med tanke på slitaget på mina regelböcker till Drakar och Demoner, Mutant och så vidare, kan man väl anta att livslängden på regelböckerna till Chock var begränsat.
Annars är dock layouten helt i sin ordning, och skiljer sig inte nämnvärt från övriga produkter som Äventyrsspel gav ut vid samma tid. Texten flyter, trots några smärre översättningsgrodor, på bra, och man slipper allt för mycket störande kladd i form av textrutor och annat. Regelböckerna är riktigt illustrerade av Nils Gulliksson, även om det smugit med sig ett par bilder från det amerikanska originalet. En snabb titt på det amerikanska originalet, gör gällande att det nog var en god idé, då illustrationerna av Jim Holloway i originalet är väldigt ojämna. Med detta sagt, så kan jag kanske tycka att detta även gäller för Gullikssons kreationer, men att de ändå håller en generellt bättre klass än Holloways i originalet. Så här i efterhand kan jag också tycka det saknas en riktigt minnesvärd illustration, men det kanske mer beror på att jag aldrig ägde spelet back-in-the-days och därför inte har någon direkt relation till bilderna. Översättningen är över lag godkänd, även om det emellanåt smyger sig in en och annan översättningsgroda. Jag finner dessa inte lika störande som i fallet med den klart mycket slarvigare översättningen av Sagan om Ringen Rollspelet, som Äventyrsspel senare ersatte CHOCK med.
En sista lite märkvärdig detalj, är att det helt saknas information om författare, illustratörer, svensk översättare och så vidare. Den enda information som går att finna om spelet och dess upphovsmän, är en liten text i Regelboken där Pacesetter och Äventyrsspel nämns. Vore onekligen intressant att veta bakgrundshistorien till varför upphovsmännen, både de amerikanska och svenska, saknas. Var det en miss i tryckningen, eller blev de överfallna av varelser från det Okända.

God afton. Det är nästan skrämmande att tänka på hur mycket roligt du har framför dig. Du står just nu på tröskeln till CHOCK, en annan värld där okända ting kryper, kravlar, irrar och smyger omkring i månlösa nätters mörker. Det här är skräckens värld, där vampyrer, spöken och odöda verkligen finns. CHOCK är ett rollspel som låter dig uppleva äventyr i det Okända – och ditt första äventyr börjar alldeles strax.

Här näst kommer en recension av äventyret Skymningens By.

Korpen som agerar berättare i CHOCK - Äventyr i det Okända.

Korpen som agerar berättare i CHOCK – Äventyr i det Okända.

 

Föregående

Bris Brygga (Den Grå Döden, del 2)

Nästa

Skymningens by

  1. Andreas

    Chock var det första rollspelet som jag införskaffade på Burlövs center någon gång på mellanstadiet (1988?). Min syrra följde med mig och skulle pröjsa. Jag som bara spelat dod och mutant, var inte ett dugg intresserad av att köpa Chock – jag kände knappt till det. Syrran propagerade dock för att man skulle köpa sånt som inte alla andra hade. Jag åkte därifrån med Chock. Spelade det först på 2000-talet. Har alltid tyckt att spelet var lite svårt att få grepp om.

    Tack för en trevlig återblick och en intressant recension!

Kommentera

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén

%d bloggare gillar detta: