Jack T. Chick, skaparen av de så kallade ”Chick tracts”,  avled i söndags (23 oktober 2016) 92 år gammal. ”Chick tract” var namnet på de pamfletter i serietidningsform, som publicerades av Chick i USA. Serierna som  var baserade på det evangeliska budskapet, riktade ofta in sig på saker som Chick ansåg gå emot budskapet i bibeln, som halloween, homosexualitet och så vidare, och hade ofta en starkt antikatolsk vinkling. Chicks organisation har av Southern Poverty Law Center, betecknas som en ”aktiv hatgrupp”, och fått stark kritik för sina publikationer.

Spelledaren Miss Frost drar igång rollspelet "Dark Dungeons".

Spelledaren Miss Frost drar igång rollspelet ”Dark Dungeons”.

I rollspelskretsar är kanske serien ”Dark Dungeons” mest känd, vilken publicerades för första gången 1984, mitt under den stora rollspelsskräcken, och tar upp de påstådda farorna med rollspel. I serien, så får vi följa två unga tjejer (Debbie och Marcie) som dras in i rollspelsträsket av den äldre, och starkt manipulativa Miss Frost. De båda tjejerna blir så uppslukade av spelet Dark Dungeons, uppenbarligen är inspirerat av Dungeons & Dragons, att de försummar sina liv. Det visar sig också att Miss Frost, använder spelet för att värva medlemmar till sin ockulta kult. När sedan Marcies karaktär dör, så är hon så uppslukad av spelet att hon inte längre, kan skilja på verkligheten och spelvärlden, och begår självmord omgiven av en massa fantasyföremål.

Marcie kan inte acceptera att hennes karaktär dör.

Marcie kan inte acceptera att hennes karaktär dör.

Bedrövad över sin väns död, så försöker Debbie tala med Miss Frost om sina farhågor om spelet och Marcies självmord. Miss Frost viftar dock bort hennes frågor, och förklarar att Marcie hade sig själv att skylla och att hon var vek och att Debbie måste fortsätta.
Chockad över Miss Frosts reaktion, och fylld av tvivel över spelet och vad det gjort med henne, så stöter hon ihop med en kamrat. Han uppmanar henne att följa med och träffa en pastor, som kan hjälpa henne. När hon lyssnar på pastorn, som tidigare i sitt liv också sysslat med ockultism, men lyckats ta sig ur detta träsk, så faller alla pusselbitar på plats för Debbie, som ber om förlåtelse för vad hon gjort. Serien slutar med ett massivt bokbål, nej jag skämtar inte, där Debbie bränner sina böcker samt rollspelet Dark Dungeons.

1930-talet ringde och ville ha tillbaka sina bokbål.

1930-talet ringde och ville ha tillbaka sina bokbål.

Även om det emellanåt är svårt att inte dra på smilbanden, så lämnar serien – som många av Chicks publikationer, en viss obehagskänsla. Det är otroligt fördomsfullt, och fyllt av varenda kliché i ämnet man kan tänka sig. Huruvida serien, som av allt att döma är primärt tänkt att vända sig till yngre, fick någon spelare att verkligen lägga sin rollspelskarriär på hyllan, låter jag vara osagt. Dock har jag fått intrycket, av de kommenterar jag sett på diverse forum, att många som tidigare aldrig hört talas om rollspel, fick upp ögonen för hobbyn och började spela.

Dark Dungeons av Jack T. Chick

Dark Dungeons av Jack T. Chick

Så istället för att avskräcka eventuella spelare, kan man således förmoda att det kanske ökade intresse. Inte helt olikt den effekt jag förmodar att kampanjen mot hårdrock, som också drevs på av evangeliska rörelser. Däremot tror jag man kan säga att serien, som genom åren reviderats ett antal gånger, förmodligen stärkte de redan frälsta. För dem, som upphovsmännen bakom serien, så bekräftade Dark Dungeons i stora drag alla fördomar de hade om rollspel och farorna med den.
2014 släpptes en film baserad på serien.

Källor:
Dark Dungeons
Chick tract

A fearmongering anti-RPG comic gets the film adaptation it deserves